Live it, love it

Ibland undrar man över någonting, men får aldrig ett svar.. Som t.ex. vad någon tänker med eller gör? Var ute med Ida ikväll och vi pratade lite.. Hon fick mig att gråta för att hon var ledsen. Hoppas jag var till någon nytta & att hon fick prata ut sig.  vi sitter på en bänk och så får hon syn på hennes kompis som går alldeles själv och gråter. Ida går fram till henne och jag hör vad de pratar om och såklart är det hennes kille, ex.
Tjejen är skitledsen och kan knappt andas för att hon gråter så mycket. Jag vet hur det känns jag vet hur ont det gör i hjärtat. Och då undrar man vad killarna tänker med ibland och hur de kan va så känslokalla och bara såra en människa så mycket genom att bara säga idiotiska saker. Genom att prata först och tänka sen? Och det gjorde ont att se tjejen så ledsen för som sagt jag kan den känslan. När det känns som att hela en ska spricka i tusen bitar. Jag undrar om de, killarna, blir någonsin sådär? Om de vet hur det känns att bli sårad så som bara de kan såra? Hur de känner sig när de gör så om de njuter av att såra? Jag tror de gör det. Alltså tänker de på en så som vi tänker på de, blir de ledsna. Jag vet ingenting och som sagt man får nog aldrig svaret på den frågan.


Sen är jag trött på den här stan, man känner alla här, man vet vilka alla är och speciellt nu när man jobbar så himla mycket. Alla hejar på en! Och man får veta så otroligt mycket skvaller också så man vet bara ännu mer och ännu mer. man vet allt om alla och alla vet allt om en. Och det, det är såå irriterande med den här staden och det som gör den här staden så hemsk ibland. Inget fel på den absolut inte! Det är en jättefin stad men ibland blir de för mycket och det är just när man inte har någon ny att träffa, när man vet allt om alla & när alla har varit med alla att det går typ i ett jävla kretslopp. Tror hela stan är ett kretslopp. Disgusting!
Hoppas jag kommer härifrån en vacker dag.